Där vi går på gatan ser allt annorlunda ut, eller jag lägger märke till allt. Jag tecknar och tycker det jag ser är intressant. Blir jag mer kreativ av att fantiserar om hur folk lever här? I de bilder jag har hittat i en låda på en thriftshop börjar mina fantasier dra i väg. Jag bygger upp historier om personerna i bilderna. Jag bygger upp en värld för dem och för omgivningen som garanterat skulle fallera om jag bodde just här och visste mer om platsen, hade lärt mig den. Det är ett rosa skimmer (rosa) över allt. Liksom ett instagram filter. Att teckna omgivningen, smygfota den och bygga upp en egen värld som är min. Musiken jag väljer att lägga på som ett filter. Detta är min spelplan (som mattias brukar säga) men också är det hur jag väljer att använde spelplanen och göra den till min. Det är med mina egna fördomar, mina förkunskaper, min sinnesstämning och mina behov jag styr.
Jag har höga förväntningar. En kväll som inte blir intressant, allt är verkligen inte intressant här. Mycket är tråkigt och känns meningslöst. Då blir jag besviken och glömmer snabbt av det, för det passa ju inte in i min bild av New York. I stället börjar jag frenetiskt leta efter intressanta saker, bojkottar museer helt och letar i gatumiljön...
Något överraskande är biografer där man beställer in både mat och dryck! Egentligen inte så konstigt i detta land av service. Sedan är det ju lycka att kunna se Springbreakers på bio!
Dag 7
Vi lämnar williamsburg och något som varit mycket intressant här är de ortodoxa judiska personerna som är klädda i 50 talets kläder. De gör samma saker som andra dock; går på gymmet, dricker "take a way" kaffe, spelar spel på moilen, osv. Det var alltid en snubbe som varje dag gick in på gymmet i samma hus där vi bodde... klädd i yllerock och hög hatt, lockar som polisonger och träningsbag i handen.
Jag har experimenterat med ett bildprogram på telefonen.. drawcast. Efter att ha tecknat flera stilleben har jag gjort om dessa i draw cast, här är ett exempel:
Det här är min bildberättelse, jag berättar om min process i bilder.
Hur vill jag gå vidare nu? Vad är det som följer med fast jag flyttar på mig? Är det mina observationer... Hur kan ett möte med en hund eller en katt på resande fot bli starkare än hemma? Jag är sugen på att göra en film.. men får se om materialet är tillräckligt bra.
Sitter på tåget och samfilosoferar med dina texter och bilder :)
SvaraRaderaPå besök i en främmande värld blir man alltid något av en betraktare, nyfiken och närvarande. Man önskar att man kunde ta med sig den känslan hem, men väl i vardagen igen så brukar man ju tyvärr återgå smått till sitt slentrianska vardagstunnelseende :)
Hoppas du (och Chris) kan behålla (och smitta av er) med detta då ni kommer hem! (Fast kanske är det en förutsättning för det mer livliga fantiserandet att man faktiskt är något främmande i platsen och till människorna där, lättare att spinna vidare på en
befintlig abstrakt bild än om allt redan är svart på vitt, som fallet lite mer är för en göteborgare i göteborg :) ). Kul att det främjar ditt skapande!
Men kanske måste man ha en ointressant och grå dag lite här och där--även på denna plats--för att ens skapandeväsen ska orka det annars höga tempot? Det blir sådant perspektiv mot hemma, där det snarare är omvänt; relativt ointressande kvällar varvas alltför sällan med
riktigt inspirerande resor (framförallt för det inre!). Det är nog de lite djupare samtalen som man inte tar sig tid att ta i vardagen, men som istället spirar över en Brooklyn Lager i jus Brooklyn :) jag saknar mina och chris diskussioner, de svävade ibland iväg till riktigt intressanta och ibland djupa (/svåra!) ämnen; fick plats ibland trots
det ultimata slentrianet som helsingborg var/är för oss! ;D är spännande att se på gatukonsten på dina bilder och fundera på vad skaparen haft för tankar då hen skapat
verket. Eftertanke eller bara random sätt att spendera en tisdagskväll i det förflutna?
En amerikansk rymdfärja som krashar, var den bilden bara vriden med nosen nedåt p.g.a. platsbrist på väggen, eller syftar den på hur viktigt det är att ha koll på sina datatyper vid all slags programmering? (Be Chris berätta: int istället för long int ledde en gång i
det förflutna i princip till krashen av en "rymdraket", strax efter start!) Kanske inte just i de tankarna personen som klistrade upp färjan färdades, men vi betraktare är ju alltid fria att spekulera fritt! :)
Jag tycker aldrig jag ser street art där hemma.. fast det finns nog där, men man går ju alltid runt i sitt tunnelseende av 0% eftertanke, er blogg får bli påminnelse om förbättring i detta!
Du avslutar med regissörstankar. För oss followers vore ju en film väldigt spännande, hoppas du inte dömer ditt material för kritiskt, och kanske blir det något man kan få se senare i år :)
Nu ska jag försöka ta lärdom av eran nyfunna NY-vishet och i kommande veckan försöka att se helsingborg på ett annat sätt, måste ju finnas massa spännande där, inte bara tunneln mellan kontoret och vandrarhemmen!
Elin hälsar, hoppas ni får en mysig helg! kram kram
Tack David för feedback! All behövs. Du har en intressant analys också! Jag sja fortsätta fundera på vad detta fenomen egentligen innebär...
Radera