Vad hur varför?

Vad
Jag håller på att färdigställa mitt resultat och det kommer att bli en bild. Den kommer att föreställa grisar som föds och blir till köttbullar. Det är i en form av en skolaffisch, gjort på en riktig skolaffisch. Genom en konstnärlig process har detta blirvit ett bra resultat. Denna bild är mer sanningsenlig om en gris liv än grundskolan i sin läroplan.

Hur
Genom teckning har en bild vuxit fram som för mig beskriver grisens liv, kortfattat. Att det just är en gris är därför att grisens liv är ett av de liv som ligger längst ned på rang tillsammans med kyckling och kasserad mjölk ko, deras "sämsta delar" som lungor och strupe och bindväv och fett, blir alltid korv som vi ger till våra barn på trevliga utflykter. Grisen har också ett otroligt likt DNA som människan, vilket gör att vi kan låna organ av varandra, fast vi får ju bara av grisen så klart, den får inget av oss.

Genom att titta på kurslitteratur för barn i skolan, ser vi att det visas en missvisande bild och att litteraturen uttrycker, för de yngsta barnen, "detta får vi av grisen".


Varför
Genom min konstnärliga process har jag kommit fram till hur jag vill informera på ett konstnärligt aktivistiskt vis. Jag hade en tanke på att göra en informativ film där jag visade bilder från www.ettlivsomgris.se men de är så anstötande att jag valde en annan metod. Jag tror att människor som inte vill se verkligheten stänger av när de ställs inför obehagliga bilder de inte vill se. När jag istället väljer ett uttryck som är tilltalande, då dessa skolaffischer på sistone blivit populära dekorationer, kommer betraktaren att välja att betrakta det och informationen kommer till dem. Den information som skolan ger sina elever anser jag är missvisande och vill här istället visa på en sanningsenlig bild. Hemkunskapen tar inte upp detta i lgr 11 och inte före gymnasiet i kursen biologi 2 eller djur beteenden på naturbruks linjen får man ta del av sådan information.

Uppsats

Jag tänker att jag gör en skolaffisch som är informativ, riktar sig till barn och beskriver hur de enklaste maträtterna tillverkas på ett enkelt pedagogiskt vis. Här ovan är ett exempel på köttbullar...

Nyckelord:  Informativ, bild, skola, hemkunskap, aktivism, för barn.

 Jag inspireras av skolaffischens format och uttryck för att förmedla informationen och funderar på om jag ska ha någon text men i bilden? Sen funderar jag även på om jag ska skapa ett läromedel, enkla bilder och ord som beskriver gris till köttbulle och ko till korv. I det kan man också ta upp grisen och kons naturliga beteende och sätt att leva om de levt fritt i naturen (som med snigeln längre ned på sidan).


Jag vill undersöka vad det finns för läromedel i skolan idag som beskriver liven för de djur som blir till mat i skolans matsal. Den information som tex kronfågel ger om sina "matfåglars" liv, liknar snarare propaganda än sanning. Här är en artikel som heter"att veta vad man äter":

http://www.svenskfagel.se/attachments/35/775.pdf 

Här finns ett kapitel som heter "djuromsorg", vilket jag vill titta närmare på jämföra med fakta om fågelns naturliga beteende och lidande i form av stress och andra fysiska sjukdomar som uppfödningen ger.

Jag tänker välja ut en djurart människor äter att titta närmare på. Vet barn hur grisar lever ett naturligt liv? Vet vuxna det? Lider de när de inte får tillgång till det beteendet? Har vi då rätt att låsa in dem under hela deras livsstil för att vi har en tradition att äta dem? Eller för att det är gott?

Jag hoppas kunna titta lite på hemkunskapsundervisningen och samhällskunskapen för att se om man någonstans tar upp något av detta.

En idé!!!

Jag tänker att jag gör en skolaffisch som är informativ, riktar sig till barn och beskriver hur de enklaste maträtterna tillverkas på ett enkelt pedagogiskt vis. Här ovan är ett exempel på köttbullar.. det saknas ett saltkar bara.

Nyckelord:  Informativ, bild, skola, hemkunskap, aktivism, för barn.

Nu behöver jag mer teknisk utveckling och realisera resultatet. Jag inspireras av följande bilder och funderar på om jag ska ha någon text men i bilden? Sen funderar jag även på om jag ska skapa ett läromedel, enkla bilder och ord som beskriver gris till köttbulle och ko till korv. I det kan man också ta upp grisen och kons naturliga beteende och sätt att leva om de levt fritt i naturen (som med snigeln längre ned på sidan).

 För övrigt börjar också fundera på att att skriva uppsatsen om läromedel som berör och inte detta ämne i skolan.

specisism

När vi erkänner att andra däggdjur är mindre värda än oss ägnar vi oss åt specisism, artism eller enklare förklarat djurrasism. Då vi erkänt att vi tycker att vi är värda mer och att vi är djurrasister har vi då rätt att tortera, låsa in och döda den andra arten?

Även när kvinnan var värd mindre än mannen och männen fick aga både kvinnor och barn när det behövdes så åt vi i alla fall inte upp dem. När vi slavade svarta och behandlade dem som värda mindre grillade vi inte deras spädbarn över öppen spis. Homosexuella
 och funktionshindrade är också exempel på människor som förr sågs som mindre värda än den vita mannen här i trakterna och i många andra delar av världen.

Nu när vi accepterat djuren som lägre än oss, givna till oss av gud eller som mat som väntar på att bli slaktad måste man förstå sanningen om deras lidande varje dag. Är det naturligt för människor att se djur lida? Vill varje människa skada djur? Varför kan människan inte sätta ihop ett och ett?

Psykologiprofessor Melany Joy skriver i sin bok "Why we eat pigs, love dogs and wear cows" att de flesta inte kan se kopplingen mellan sitt husdjur och sin mat. Det levande husdjurets rätt till att må bra och ha ett värdigt liv är de flesta överens om men de få antal djur som valts ut till mat är inte värda något av det. Vi har därför valt ut vissa arter som bättre än andra -Artism eller Specisism kallas det. Hon menar att vi har en blockad som hindrar oss att se sambanden.

Jag är nyfiken på den här blockaden, både hur den rivs ner och hur den tar sin form. Förnekelse, bortförklaringar och försvar menar Joy är stadium som alla går igenom när deras köttätande ifrågasätts.























Grillad hund (art okänd)

Varför gillar vi inte tanken på att äta hund men kan tänka oss detta:

SUgen?

Sugen???

Det är ju inte så konstigt om vi har en förvrängd bild av hur kor och kalvar har det i Sverige idag när vi matas med bilder som denna:

 

Kalven får vara med sin mamma max ett dygn annars skriker kon så mycket vid separationen. Sen är kalven i en enskild box till den blir mjölkko eller kalvkött efter sex månader inomhus. Ser ut så här ungefär:

Jag är nyfiken på linjen som uppstår mellan sanningen och förnekelsen, ovetande och maten. Jag tänker mig att jobba fram en serie rörliga bilder som visar på sanningen och en som visar på lögner. Kanske visas de samtidigt bredvid varandra.

Jag har också tänkt lite på ytterligare en frågeställning till min text.

Vad finns det för samband mellan konstnärlig process och process för att riva blockaden mellan förnekelse och insikt.

mindmap

nu då?

http://animalrightsart.webs.com/ 

Jag har försökt inspireras av flera konstnärer och aktivister men inte riktigt hittat den motivation jag önskat. Jag vet inte om jag tycker att det är hopplöst. Jag var på en inspirerande föreläsning om varför vi äter grisar klär oss o kor och har hundar som husdjur. Dock skulle jag önska att jag hittade en ingång där jag kände kreativitet, liksom när jag gjorde bildserien om mjölkfabriken, jag vet inte riktigt hur jag ska gå vidare och eftersom jag inte fick någon respons i veckan sitter jag fortfarande fast. Jag tror att respons och andras tankar leder mig framåt. 

Föreläsningen var baserad på den amerikanska psykologiforskaren Melanie Joy och kan ses nedan.

 Martin Smedjeback som höll föreläsningen på humanisten förra veckan har en kandidatexamen i psykologi och har tidigare varit aktivist inom vapenindustrin, här är ett klipp där han förklarar varför han inte lämnade sin position vid en jasplan fyllt med vapen som var på väg till ett krig. Han menar att själva rättegången är en viktig del i protesten, uppmärksamheten visar att han står för det han gör.

 Men vad är det som intresserar mig? Är det den faktor att jag känner att jag ser annorlunda på det. I föreläsningen pratar de båda experterna om en blockad i hjärnan bland dem som äter kött. De båda menar att de flesta "carnister" (ordet mealnie joy uppfunnit betyder personer som äter andra djur) inte gör en koppling mellan ett levande djur och "mat". Detta är inget jag tidigare tänkt på, men jag har sedan jag blev vegetarian och vegan undrat hur andra inte förstår hur hemskt djuren har det i  sina liv, har de mindre samvete? nä, det tror jag ju inte. Handlar det om fakta? kunskap? Jag tycker alla borde se föreläsningen, det är en uppmaning.

Jag har också rest bort två dagar men inte fått någon tydligare bild av mitt arbete.. däremot har viss fördjupning fått mig att vilja undersöka mer. Till exempel så ger varje blogginlägg och mindmap mig utrymme att fundera vidare och då kommer några idéer.  

Jag undrar om jag kan gestalta övergången från carnist till vegan, eller eventuellt blockaden i hjärnan. Nån som får några idéer jag kan låna?

Hur jag ser på detta som tydligen är kontroversiellt?

Intentionen just nu är att förmedla hur jag ser på djurindustrin. jag försöker kommunicera detta genom enkla bilder just nu. Mitt fokus har hamnat på mjölkindustrin då¨jag tyckar att de flesta har en skev bild av den och anser att den är oskyldig och helt okej. För mig är denna industri en av de inom djurindustrin som bidrar till mest lidande bland djuren. Var tredje månad blir kvigan tvångs inseminerad för att hon ska bli gravid och börja producera mjölk till sin kalv, kalven får inget av den mjölken utan en järnbefriad välling som gör att den utvecklar anime, järnbrist. Detta gör att köttet blir blekt och anses som en delikatess, 6 månader till ett år står kalven fastbunden, detta för att inte använda sina muskler för mycket, då blir köttet segt och hårt. Mamman saknar sina kalvar under de fem till tio år som hon får stå och pumpas mjölk till vuxna människor som tydligen gillar att dia andra däggdjur.

Detta säger det bra:

SLUTA STÖD DETTA!!!!

I dag!

Min bild av mjölkindustrin:

 Jag tecknade utan att titta på de bilder som finns på nätet men så här ser internet på mjölkindustrin:

Any good farmer knows that a milk cow can be a very profitable addition to a farm. The milk cow, over the course of years, can produce many times its present value in milk products. It is therefore to the farmers advantage to care for the cow to get the most benefit from its production. A good farmer knows that if a milk cow is not pushed for maximum production, it can produce good yields for as many as 10 years and provide good annual income for the farmer with only a few cows. Many farmers who maintain large herds find it is most profitable when they press their cattle for maximum production. This burns out the cows production abilities in a few years but the farmer gains from this increased production and decreased feeding expenses.

Kasserad mjölkko åker till slakt och blir antagligen korv.

 

Jag har själv gjort bilder tidigare för att illustrera det absurda i att  dia ett annat däggdjur. Inget tyder på att vi behöver en kos bröstmjölk för att må bra och överleva, snarare tyder det på motsatsen. För mycket animaliskt protein bidrar till urkalkning av skelettet. Det är dags att krossa myten om behovet att dia ett annat däggdjur varje dag som vuxen.
http://djurratt-veganism.blogspot.se/2011/10/kalcium-myten.html?m=1

 - Har ni lite mjölk?
 - A vänta lite

REFERENSER:

Jag var ju på möte med djurens rätts aktivistgrupp, de var väldigt positivt inställda till mitt projekt. Jag får se om det går att engagera dem. Denna hittade jag på anslagstavlan där, av Sara Hausenkamp:

 Jag hittade också denna konstnär när jag googlade runt på mjölkkor, Stephanie Metz:

http://www.stephaniemetz.com/portfolioOverbredAnimals.html 


Härifrån fortsätter jag att aktivera mig, snart vill jag göra en egen aktion!

VAD; HUR OCH VARFÖR?

"Syftet med konsten är alltid att försöka hela världen, inte med argument - utan med känslor."

http://www.svt.se/kobra/se-program/article359064.svt

Så lyder det inledande citatet till kobra avsnittet den 17e oktober i år som handlar om konst och aktivism, aktivism som konst.

I min presentation valde jag att läsa upp det skickade brevet, dikten och svaret. Här följer en sammanfattning av hela mitt arbete:

VAD; HUR OCH VARFÖR????

VAD?

Jag har egentligen gjort en aktion. Man kan säga att jag har försökt använda mig av aktivism för att skapa konst ELLER använt konst för att legitimera aktivism. Detta är politiskt, socialt, humant, relationellt och provokations relaterat. Jag har skrivit en dikt till arla, inspirerat av en artikel i göteborgsposten. Jag har också läst upp texterna för en grupp människor som lyssnar lite. Jag har under ett typ av performance,/happening uteslutit viss information för att hoppas på reaktioner bland åhörare. De utskrivna mailen har skickats runt bland åhörare. Jag har fått reaktioner från flera åhörare. Reaktionerna är ett del av verket, tyvärr ej dokumenterade på film, men de kan återges i text eller muntligt. 

Flera åsikter har hörts, påpekats och tydlig provokation har uppmärksammats. Lovord har också utdelats och besvikelse efter avslöjandet. Det finns en ödmjuk inställning till att erkänna sina fel. Det kan man säga att jag undersökt genom presentationen, ödmjukheten. Genom själva verket har jag undersökt aktivism som konst.

HUR?

I brevet som skickats har jag utgått från mig, vilket jag tycker innebär, mina känslor, åsikter, kunskaper om ord och mina uppmaningar. Jag har arbetat med de egna känslorna som verktyg för att agera, leverera och stå upp! Genom samtal i handledning med andra klasskamrater och mina kära, har jag kommit fram till vad jag vill göra. Det är genom andras idéer, tips, åsikter jag kan sortera och känna vad jag står. Utan all input hade det inte blivit något, genom att få bolla idéer och ibland bara låta någon lyssna, man får höra sin egen röst utanför huvudet, först då kan man ta ställning till om det intuitivt är rätt. 

Jag har så klart undersökt massor med grejer på vägen till att göra detta. Det är dessa utstamp som fått mig att vilja undersöka vidare. Som en process kanske det ser ut som en tecknad gran, där varje gren är en idé som ut stickare men att jag sedan vänder och går tillbaka till stommen. Det var svårt att se klart under processen, men den var nödvändig. Jag kan också se det som en rullande snöboll! För mig så blir det bara fler och fler lager och tillslut är det så stort att jag vet inte vad kärnan är, vad jag vill säga, då får man "smälta" snöbollen nån vecka, resa bort eller basta. Efter några dar så fattar man vad man har gjort och vad man vill jobba vidare med. Detta sker ofta i någonstans mitt i min förvirrande del av processen.. kommer jag igenom det tycks det leda framåt. 

Man kan se det som att jag har gjort flera verk på vägen: mötet med schamanen och ritualen, snäckmobilen och torpadammen, drama, teater osv... Ur processen kan jag säkert hitta fragment som jag vill jobba med andra gången, men det viktigaste var att känna vad som var viktigt för mig nu! Tydligen var det som låg närmst nu, aktivism och det betyder också passion, något jag brinner för - mina känslor och åsikter. Jag tror att jag måste jobba med något nära för att bli riktigt engagerad.

Detta verk skulle dock kunna vara en del i processen, som Mattias alltid säger: "Om du skulle jobba vidare med detta..." Det finns ju aldrig ett en början och ett slut på en process, man får välja sin start och sitt avslut, helt enkelt. 

En ny förståelse för hur jag arbetar är också att jag jag hela tiden försöker jobba "på känn". Använda intuition och försöka leverera så mkt känsla som möjligt. Dett märker jag att gör i andra utrycksätt också, när jag skriver, musicerar, målar med färg eller talar. Jag är impulsiv, jobbar i stunden, fångar ögonblicket. Det är en del av min arbetsmetod.  

   

VARFÖR?

Presentationen och allt som hände under den stunden är anledningen till varför jag gjorde det som jag gjorde. Visst kunde jag ha valt att inte nämna min utgångspunkt i känslan, ilska, men det funkade som jag ville ändå.  Jag ville se om en den starka känslan som kom ur något negativt direkt kunde skapa något positivt, jag tycker att det gjorde det. Genom responsen jag mötte, fanns både provocerade och de som blev rörda av svaret. De som blev rörda av svaret blev besvikna när avslöjandet kom och de provocerade lättade. Det kanske var exakt så men det är ett intressant ämnesområde som berör alla. Vem kan jag kalla idiot och varför blir du träffad? Är det en ledare över ett multinationellt företag som är megarik och fet eller, en ensam liten bonde som tror att det den gör är fint och bra för sin omgivning. Du som tar åt dig personligen, gör det av din anledning och du som inte gör det av din.

Det är svårt att se klart under processen, men den är nödvändig. Det sista slutgiltiga verket är inte ett fysiskt objekt, vilket jag undvikit därför att jag tycker det är tråkigt och jag har gjort det förr. Jag ville undersöka hur jag skulle forma ett konceptverk. Om det nu är det? Hur som helst så var det viktigt för mig att komma i från allt estetiskt, till och med installation, det ska finnas i tanken, en idé eller en upplevelse. Här blir det först en tanke hos den som läser - avslöjar man så ändras den, det är en del av verket som det ser ut nu. Avslöjar man inte så kanske frågor uppstår hos läsaren, det är då verket. Om man får en känsla av verket - då är det verket. Får man inte en känsla - då är det också verket.

Process som arbetsmetod har jag använt för att det är det vi använder, men jag har också lärt mig från förr och kunnat förstå hur min "metod" fungerar bättre. Man kan kalla denna undersökning för en förundersökning. 

Utgångspunkt aktivism

(Utan svensk text)

(Med svensk text)

Jag tar ett avstamp i en inspirerande aktivist. Gary Yourofsky! Jag kommer också försöka aktivera mig själv mer. Gå på aktivistmötet nästa vecka och jag har redan skickat runt mitt förra arbete för att se om det är nån som nappar på att göra något med det.

Om ni inte orkar se hela så borde ni det ändå. Jag blir också inspirerad att åka till London och New York bara för att testa all mat. Om man hållet tal som detta hur mycket kan man inte lära ut då? Retorik skulle jag vilja öva på.

didaktisk frågeställning

Didaktiskt frågeställning

Huvudfråga: Var i min konstnärliga process utvecklas jag?

Följdfrågor: Vad i handledning får mig att vilja undersöka vidare? Vad är processer, undersökningar och utveckling? Vad finns det för forskning inom detta? Hur kommer jag fram till mitt resultat och kan jag definiera den vägen? Hur ser min metod ut i min undersökning?

Undersökningsområde: Genom att studera olika processer, metoder och konstnärlig handledning vill jag undersöka hur min egen konstnärliga process leder mig framåt. Vilka delar utav den som får mig att känna kreativitet och vilja. Jag vill undersöka var i den konstnärliga handledningen jag får vilja att undersöka vidare. Detta för att själv kunna handleda elever i deras konstnärliga process. För att få en större förståelse för andras kreativa processer krävs att jag är väl insatt i min egen, hur den styrs och påverkas av omgivningen och olika perspektiv.

Perspektiv på den egna konstnärliga processen har jag hittills upptäckt sker när jag lämnar mitt arbete och mitt hem under minst ett dygn. Aha upplevelser kommer till mig under dessa tillfällen. Kan jag själv vara med och påverka min konstnärliga process genom att t ex. resa bort?

När idéerna kommer har jag ofta diskuterat med människor i närheten som har samma uppdrag. Den gemenskapen leder också processen framåt, varför? Är gemenskap en del i utvecklingen? Kan grupphandledning bidra till den konstnärliga processen med grupptillhörigheten? Har det någon betydelse att bli handledd i grupp?

Direkt kontakt

Direkt kontakt

Efter mycket funderingar har jag beslutat att kontakta vissa personer som gör mig arg. Dessa är bland annat VD för kronfågel - lantmännen, svensk fågel, guldfågeln, parken zoo, Ölands djurpark, arla och några till. Jag har skickat ett brev till dem och väntar nu på svar. Det är ett argt brev med en del uppmaningar. Jag har gjort detta för att förverkliga min ilska men för att jag också hoppas på att något gott ska komma ur den. Jag har också funderat på olika sätt att nå ut. Hur gör man för att inte bli tjatig, förvisande eller att få andra att känna sig dåliga? Nu väntar jag på svar.

Till den som är ansvarig

Jag vill bara att du ska veta att jag har tänkt på dig extra mycket på
sistone. Jag har utnämnt dig till en av de personer i världen som gör
mig mest förbannad. Det finns många olika anledningar till det och
några av dem är t. ex att jag anser att den verksamhet du är ledande

för är oerhört vidrig och oförsvarbar. Den är oetisk, utnyttjande och
girig. Du är ansvarig för att miljontals individer plågas

varje sekund av sina korta liv för att du ska tjäna pengar på det.
Likaså står du enligt mig för en av de mest anspråkslösa, utnyttjande

och exploaterande verksamheter som finns i Sverige i dag.

Detta gör dig till en sniken, penningkär, snål och självisk idiot som verkligen

borde tänka igenom vad din verksamhet innebär.

Djurskyddslagstiftningens 2 § säger att djur ska behandlas väl och
skyddas från onödigt lidande och sjukdom.

Om du inte vet att ryggradsdjur har känslor precis som människor kan
du läsa mer om det i den senaste forskningen:

http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Kanselsinne.html#Smarta

http://www.djurensratt.se/sites/default/files/rapport_djurforsok_2007.pdf (s.17)


Här är också en länk till lite andra jobb som kan passa en person i
din position där man inte direkt arbetar med att plåga individer varje
sekund av deras liv:

http://www.jobbporten.se/sok-jobb/chef.htm

 Du borde tänka igenom detta, varför gör du så här? Jag förstår om du
inte kommer svara mig med en förklaring men jag hoppas det.

Vänligen
Sanna Larsson

VEM gör mig arg?

Det har hänt mycket senaste veckan. Efter att inse vad som gör mig arg riktade jag snabbt fokus mot VEM som gör mig arg?


Det tog en sen kväll och natt att försöka bena ut vad det är för typ av människor som tycker att man kan behandla djur illa. Det jag kom fram till var en målinriktad (instrumentell), girig och tom person. Då tänker jag först och främst på de som driver fabriker, tjänar pengar, utnyttjar både arbetare och djur för att nå sina mål, tjäna sina pengar och blunda för alla konsekvenser.

Hur kunde man gestalta en sådan person metaforiskt och i bild? Det enda logiska var en ångvält.

Sen tog det stopp. Vadå? ska jag typ gjuta en ångvält?

Igår förmiddag kom en annan idé:

Istället för att gestalta den personen, kan jag rikta mig till den personen. Om den nu tar till sig konst. Jag vill utveckla ett test där man vet hur stor idiot man är.

Är du i farozonen? Gör testet.

Med detta följer kanske ett kurs för att bli en bättre människa. En reklam som förklarar:

"... -Känner du att du är i farozonen? Så vet du att du är en idiot! Bli en bättre människa nu! Det är värt det!  Med vårt sjustegsprogram får du lära dig känna vad som är rätt och fel. Gör testet på www.idiot.se och anmäl dig direkt på: 0770-222 333..."

vad blir jag arg av?

Först hittade jag detta av en slump på nätet.. dock ville jag inte ha någon självhjälp i hur jag skulle använda min ilska. Men jag blev sugen på att gör något konstruktivt. Jag funderade... 

Vad gör mig mest arg? mitt svar är längre ned på sidan om du inte vill läsa detta först:

Så gör du ilskan till en positiv kraft

"Att bli arg, förbannad, vred och ilsk behöver inte vara av ondo, så länge du inte agerar ut mot andra. Ilskan är en överlevnadsinstinkt. Och ett uttryck för din vilja! Det gäller bara att använda den på rätt sätt.

Den starka energin i ilskan kan hjälpa dig att komma vidare. Bli medveten om vad den gör med dig, hur du reagerar och agerar. Då kan du anpassa ilskan efter situationen och använda den till något positivt istället.

– Ilskan är den primitiva viljans grund, och den ska vi ta vara på. Ilskans funktion är att uttrycka vilja, sätta gränser och hjälpa oss överleva genom att kämpa, säger Lisa Grubb, leg psykoterapeut.
I grunden är alltså ilskan en hälsosam känsla, en viktig del av vårt alarmsystem, vi har den för att överleva. En urkraft som hjälper oss att säga: Stopp! Hit men inte längre. Dags att agera!

Så hur gör man då, för att vända ilskan till konstruktiv kraft i livet. Hur kan vi använda oss av lite hulkenkrafter för att flytta berg och förändra saker?
Jo, precis som hos den grönskimrande hulkenfiguren sänder kroppen tydliga fysiska signaler när vi är arga: Det ringer superalarm i hela kroppen! Matsmältningsprocessen stannar av, pupillerna vidgas, blodet forsar snabbare. Vi ställer oss bredbent eller biter ihop käkarna. Kroppen laddar!
– Våra sinnen skärps. Vi får till och med en högre förmåga att associera, ofta till sådant som hänt i liknande situationer tidigare, säger Judit Lindqvist, forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Problemet är bara att ilskan lätt tar överhanden, vi blir okontrollerade, avstängda, får tunnelseende. Vi kan bara fokusera på en enda sak – det är det som är styrkan, annat ska inte störa, men såklart är det också en nackdel (om det nu inte är lejon på savannen man ska slåss mot!).
– Vi är så i nuet och beredda till försvar att vi har svårt att ta någon annans invändningar. Den arga människan är ingen bra beslutsfattare. Dessutom tolkar vi lätt världen i form av avsiktlighet, världen är emot oss.
Bli medveten och ta kontrollen lyder mantrat. Det gäller att vara medveten om vad ilskan gör med dig, hur du reagerar och agerar. Och att kunna anpassa ilskan efter situationen.

– Barn måste få bekräftelse på att det är okej att vara arg men samtidigt få vägledning i hur man får uppföra sig och också få lära sig impulskontroll, säger Judit Lindqvist.
Men blunda för ilskan eller förtränga den, det kan vi inte göra.
– Många kanske känner sig duktiga när de inte visar sin ilska, men det är ungefär som att ta hand om en inflammerad tand genom att sätta över en plomb utan att rengöra. Det funkar inte. Vi måste ta hand om vår ilska, och se vad den står för, säger Judit Lindqvist och fortsätter.
– Det är farligt för hälsan att vända ilskan inåt, det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och kan leda till förhöjt blodtryck.
Men det intressanta är inte det arga uttrycket, utan vad som ligger bakom ilskan – ditt behov och kanske det du längtar efter, säger Lisa Grubb. För som regel har ilskan ett budskap, bakom varje känsla vi känner finns det ett behov. Ta vara på det."(http://www.leva.nu/Personlig-Utveckling/Ilska1006/)

Vad gör mig arg?

Att tjäna pengar på att utnyttja djur! en av de starkaste känslorna får jag av detta snusk! Det är också något negativt i att vara aktiv djurrättsaktivist för många. Det är inte fint att vara arg vegan. Heller inte att sticka ut för mycket från mängden. När jag letar efter min egen ilska landar jag varje gång i detta.  Det provocerar dig. Du blir arg på mig! Jag blir arg på dig för att du accepterar och stödjer detta..

Måste man stå för saker? Är det viktigt att ta ansvar för sina egna val? För mig har det blivit viktigt. Flera frågor dyker upp när jag dyker ner i detta:

Varför är du vegetarian? Varför är du vegan? varför är du Köttis? 

Alla har olika svar: för miljön, mot kapitalismen, för hälsan, för djuren, för mitt samvete, mot massproduktion.. osv.

Men jag är konflikträdd och diplomatisk, jag vill inte ställa till med nån scen, stå med en megafon, sticka ut för mkt, göra dig ledsen. Men jag vill göra någonting. Det minsta jag kunde göra var att själv skriva på alla protestlistor, skriv själv på för bättre djurparker, färre djurförsök och bättre djurtransporter här är du snäll:

http://www.djurensratt.se/engagera-dig/blixtaktioner/protestera-mot-kycklingindustrin 

http://www.djurensratt.se/engagera-dig/blixtaktioner/eskil-erlandsson-agera-for-djurforsoksdirektivets-mal-och-syften

http://www.djurensratt.se/engagera-dig/blixtaktioner/eskil-erlandsson-genomfor-en-oversyn-av-de-svenska-djurparkerna

2600 har sedan igår skrivit på för bättre förhållande på djurparker.

Man ska gå långsamt och försiktigt fram genom namn för förändring. Eller? 

Men jag är ARG!

Jag har idag själv samlat in namn, jag har beställt material, men vad leder allt detta. Till en osynlig effekt.. jag vill se resultat nu!

 Lite obehagliga bilder, tycker jag. så varning!

 http://www.ettlivsomgris.se/ 

Varning för nästa.. riktigt vidrig! varning! varning!

 

angry?

Angry. Arga kvinnor kallas ofta hysteriska, vilket är mer nedsättande än det mer manliga ordet förbannad. Gillard visar här ett förbannat uttryck som lämpar sig utmärkt i situationen och skapar en positiv förändring.

Skapa positiva förändringar genom ilska. Våga vara arg!

• provocera andra så de bli arga på mig, då blir jag arga tillbaka.
• skrika tillbaka på paradryttare på stan
• våga ge utlopp för ilska

varför?

• bevisa det positiva av ilska
•  visa det negativa ur ilska
• få folk att skratta 

Klaus Kinski

Klaus Kinski har spelat i 130 filmer, de flesta regisserade av Werner Herzog. Jag ska se så många jag kan, hysteria är ett genomgående tema. Herzog menar nedan att denna agressivitet ledde till produktivitet. Han menar också att han inte gjorde folk rädda utan istället kunde den tyste Herzog göra filmcrewet rädda.

Jag lär mig tyska:













Jag går med i en amatörteatergrupp.. och performancekonst övar vi på i kvällskursen vad gör du med Gunve.